Kunskapens olika ansikten

I Sorsele bor Sveriges bästa nior

Så lyder en rubrik i bl Svd idag.

Ok vad betyder det?

-         att storstadsbarn är dummare?

-         att barn i landsbygd lättare trycker in fakta?

-         att barn i glesbygd har mindre klasser

-         att det är färre barn med annan etnisk bakgrund?

 Eller rent av trevligaste? Bäst kompisar? Mest entreprinöriella?

Det pågår just nu en debatt om kunskap och mätbar kunskap. Alltför lite diskuteras frågan ”Vad är kunskap”. Att slänga ut en rubrik som ovan glädjer säkert Sorseles invånare, inget ont i det. Frågan är bara vilken kunskap den mäter. Att i enlighet med Jan Björklund göra ett försök att se bara det mätbare och osynliggöra resten, är inte receptet för framtida innovatörer.

Skolan har bytt riktning. Ordning och reda. Läsa på – prov – betyg. Gallra och sortera. Och så några som trillar utanför.

Var någonstans försvann ansvaret för de unga som ett kollktivt ansvar? En skyldighet för oss att lämna över vår kunskap men också att utbilda varje individ för att fylla en plats. Ett samhälle som behöver ALLA individer och ALLA typer av kunskap.

Så många ungar och så mycket olika kunskaper har jag mött. Många är de som haft en annan kunskap än den skolan mäter. Kunskap att se till att få mat i magen när ingen mat finns. Kunskap som borde räcka för att kallas alkoholterapeut. En överlevnadsinstinkt som gör att vissa ungar skulle kunna lämnas på en gata på andra sidan jorden – och ändå överleva. Dessa mina ungar lyckas oftast inte visa den kunskap skolan mäter. Men en sak vet jag – kunskap har olika ansikten. Dessa ungar kan massor!