Summa sidvisningar

lördag 26 mars 2011

Barnvakt- ett steg mot jämställdhet?

Läser i dagens Svd http://www.svd.se/nyheter/inrikes/barnvaktsbuisness-del-5_6040213.svd om det nya barnvaktsfenomenet - någon som bl a hämtar och lämnar på förskolan.

Min första taanke är usch och fy. Förskolan ska ha gott om utbildad personal och vara barnets trygghet, vid sidan av hemmet och familjen. Barnhämtare måste vara ett storstadsfenomen, som utnyttjas av karriärister som har barnen som sidoprojekt.

Sen stoppar jag tanken - hur ser det ut i min egen närhet? Föräldrar använder stora syskon, far- o morföräldrar, trixar med arbetstider och försöker på alla sätt pussla ihop livet för att barnen ska komma hem runt fyra på eftermiddagarna. Ingen fördömer dem, de månar ju om sina ungar!

Applicerar vi samma tankar på en storstadsfamilj blir barnhämtare och barnvakter inte lika suspekt! I min hemort har de flesta inte någon längre restid. Många har  familj boende i närheten. Hur skulle jag själv idag lösa samma situation - jo, med hjälp! Varför skambelägga att  unga vill få ihop sina liv, för sig själva och sina barn.

För mig är jämställdhetsaspekten viktig. Läser på annat ställe i dagens tidningar att den nya statusen är pappor som trappar ner karriären för barnens skull. Jag tillåter mig tvivla på att dessa fäder gör någon karriärnedgång! Vi har tyvärr inte kommit längre än att män istället gissningsvis får ytterligare bonus i karriären av ett sådant val. Ökar då jämställdheten med hjälp av barnvakter? Kanske - mellan högutbildade par i storstäder. Frågan är om de inte redan idag är de som är mest jämställda. För Linda och Jonas i förorten är det inte aktuellt med extra barnhämtare. Ändå är det nog där jämställdheten har den längsta vägen att gå. Barnvakt bllir inte en fråga om jämställdhet utan en klassfråga.

Borde vi inte istället diskutera om  den struktur vi har för arbete och familj idag  är optimal för någon? Hur ska det vara möjligt att låta alla, oavsett kön, klass och etnisk bakgrund använda sin kraft och förmåga och samtidigt inte behöva ge avkall på barnens rätt till en trygg och stimulernade uppväxt?

1 kommentar:

  1. Storstaden anropar!!!
    Jag/vi är väl en "sån" storstadsfamilj som så många andra pusslar för att få tillvaron att gå ihop med barn, hus, arbete och alla andra vardagsrutiner! här i vårt villa område har de flesta familjer både barnpassning, hemfrid och matkasse! konstigt??? lyx??? nej inte alls... det är både dyrt och smart anser jag! vi har inte farmor/farfar el mormor/morfar eller någon annan på nära avstånd så jag förstår mycket väl att man har barnpassning, även om jag inte har det själv! jag tycker att det är bra att dessa tjänster finns så att familjerna får tillvaron att gå ihop. När det gäller tryggheten för barnen så vet jag att tjänsterna bygger på att det är "samma" peron som hämtar och lämnar så att barnen ska bli trygga. Många av mina vänner har mer än 1 h resa enkel väg till arbetet... så det tar tid att komma till och från arbete. Nej... BRA med tjänster som skapar arbete och medför en enklare tillvara för familjerna säger jag!
    Kram från Stockholm!

    SvaraRadera