Man ser ett träd en bit bort och tänker - dit! Dit ska jag! Så är man där och ser nästa träd en bit längre fram. Man sliter sig fram till olika delmål, för att till slut ha tagit sig hela vägen till målet.
Hur omsätter vi insikten som driver oss fram under träningen, till andra delar av livet?
Jag tror personligen att det är en livsinställning som den i träningsspåret, som får somliga att uträtta stordåd! Den som inte har det inre drivet, kommer aldrig att tänja sina gränser. Utan att vi tänjer gränser för vi inte oss själva eller något annat framåt.
Inom alla områden behöver vi de personer som gör lite till. Och lite till. Och som till slut når målet lite längre bort, än alla andra. Personligheten som krävs är det något vi kan forma? Kan man lära sig den egenskapen?
Just nu pratas mycket av entreprenörskap. För mig är entreprenörskap en drivkraft som får oss att tänja våra gränser. Att vilja ”lite till”, av lust. En egen motor som driver oss att ta ett steg till, mot något nytt.
Min uppfattning är att skolan kan uppmuntra och utveckla egenskaper som får individen att ha mod kämpa lite till. För mig är det viktigt med förebilder för de unga. Det är också viktigt att anti-plugg-kulturen försvinner. Det är coolt med kunskap! Men kunskap har inte något värde förrän man omsätter den praktiskt. Att pressa sig själv för att nå sina egna mål, är elevens uppdrag i skolan. Skolans uppdrag är att ge dem motivet att göra det.
När den inre motorn sen kombineras med kunskap, då kan en person ensam förändra världen!
Efter ett möte med en mycket lyckad entreprenör är jag helt på det klara med att framtidens arbetstagare måste ha just drifkraft och en attraktiv personlighet. Dessutom behöver individen bara duktig på att marknadsföra sig själv.
SvaraRaderaAtt påstå att dessa egenskaper inte går att lära in vore att dömma bort väldigt stor del av vår framtida arbetskraft och därför tror jag att vi måste utgå från att personlighet går att förändra/förbättra samt att drivkraft/entreprenörskap går att lära in.