I tonåren har man drömmar – få drömmer om en framtid som stensättare, anläggningsarbetare, undersköterska i äldreomsorgen eller att jobba i kassan på ICA.
Jag skulle önska en skola där alla fick teoretisk kunskap så långt som möjligt, det är vad framtiden kräver.
Yrkesutbildningar för vuxna har en helt annan lockelse – det är då man släppt en del av de planer som kanske inte stämde med verkliga förutsättningar och också har en medvetenhet om vikten av arbete.
Som studie- och yrkesvägledare har jag under många år träffar elever inför valet till gymnasiet. De står inför sitt livs första stora val. Den nya gymnasieskolan vill ge yrkesutbildningarna högre status. Receptet är att ta bort tid från de teoretiska ämnena och lägga mera timmar på yrkeskunskap. Tanken god – färre ska hoppa av gymnasiet. Vi ska få en matchning som passar för arbetsmarknadens behov. Stämmer detta då med framtidens behov?
Våra unga ska in på en arbetsmarknad som sträcker sig många år in i framtiden. De kommer att arbeta inom mängder av yrken som vi idag inte ens vet om . Vardagslivet blir allt mer komplicerat, för att klara att leva i ett demokratiskt samhälle, kommer det att krävas stora kunskaper. Är det vad skolan signalerar?
Jag är övertygad om att elevernas misstro mot yrkesutbildningarna är logiskt grundad. Vi har unga som har drömmar och som har en medvetenhet om att framtiden kräver utbildning. Att då en majoritet inte vill stänga dörren vid 15 års ålder är logiskt och klokt
Sätt gärna stopp för att utbilda mängder av t ex stylister. Där lockar glamour och kändisar, men verkligheten är helt annorlunda. Säkert finns behov av stylister, men inte i närheten av det antal man utbildar inom gymnasieskolan. Dessutom räcker inte de kurser som gymnasiet ger för att klara yrken. Dubbelt lurade!
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/niondeklassarna-ar-smartare-an-regeringen_6143409.svd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar