I dagens Latte bilaga av NA finns ett underbart reportage om Ulrika som syr hucklen. Hucklena struntar jag faktisk i ... förlåt Du fantastiska medsyster! Det som gör mig lycklig är att Ulrika vågar visa upp sin ostylade verklighet och låter oss andra känna igen oss. Det gör henne fantastisk och stark. Mitt i en alldeles vanlig tvättstuga med rengöringsmedel och lager av toapapper, smutstvättkorgar och tvätt på tork finns hon på stor bild i lördagstidningen. Sittande vid sin symaskin med mängder av tyger på överfulla hyllor, gör hon det hon tycker är roligt. En sann entreprenör.
Tack Ulrika från mig och många medsystrar som lever i samma verklighet som dig och som varken kan eller vill flytta in i en stylad värld utan liv.
Oj då tänkte jag... att mamma pratar om mig! men så var det inte och det var naturligtvis helt ok! själviska lilla jag... ;) visade min kära man din fina blogg idag och tro de el ej! han som hatar allt som har med offentlighet att göra sa då... "hälsa dina mamma från mig på bloggen!" DET var väl en fin kommentar!
SvaraRaderajag la min först födda precis och då sa han... "mamma kan du ta ner solen och månen till mig? du kan ta ett rep och klättra upp för en lång steg och sen binda repet och ta ner dem till mig!" han visade tydligt hur jag skulle göra! visst är det härligt med barn! ;) och OM mama kunde så skulle jag naturligtvis ta ner allt till min vackra lilla prins!
Avslutningsvis en kommentar om stylande hem..... bor själv i en ny stylad vila... så elegant FULL med smuts från barnens skor och kälder som borde tvättas och FULLT med saker som BORDE tas bort från golvet... men helt ok ändå! så HEJA Ulrica till en annan från en annan och kram till min kloka mamma!! L Y